Jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering

Vi tror på ett inkluderande arbetssätt och vi jobbar aktivt med tillgänglighet, jämställdhet och icke-diskriminering i hela vår organisation.

Den 16/11 genomfördes en inspirationsföreläsning om branschjargong och vikten av att säga ifrån
Under föreläsningen delade Charlie Klang, genusvetare och fd snickare med sig av verktyget Sila snacket. Ett verktyg som ger självförtroende till de som säger ifrån. Deltagarna lärde sig att använda sitt språk till att skapa trygghet bland medmänniskor med syfte att skapa en arbetsplats där alla trivs, utvecklas och mår bra.

Q & A (frågor och svar) från Sila Snacket webinar den 16/1

Vet man vilka branscher som är särskilt utsatta? Finns det de som kommit längre i tänk:et?

Branscher som överlag brister i mångfald tenderar att skapa en ohälsosam kultur. Framförallt sektorer där idén av maskulinitet eller förväntan på mäns förmågor går hand i hand med det faktiska utförandet. Där ser vi exempelvis väldigt liknande förhållanden inom bl.a. transport, sjöfarten och skogsindustrin som vi vet möter liknande problematik som oss.

Tror du att man kan få bort machokulturen från arbetsplatsen utan att det kommer in kvinnor i branschen. Alltså kan nån annan/nåt annat än kvinnan vara förändringsagent?

Ja och jag tror även att det är nödvändigt. Annars så blir förändringen individbaserad och riskerar att försvinna när individen inte är kvar, plus att det skapar ett stort utanförskap för personen andra anpassar sig efter. Vad vi ser är att väldigt många män önskar en mer omtänksam arbetskultur och då finns det inget att vänta på, men förändringen sker först när vi lyfter samtalet. Det finns många skäl till att män vill motarbeta machokultur där jargong är ett, men även minskat risktagande, färre arbetsplatsolyckor och bättre kommunikation. Vi män är också offer för samma kultur vi upprätthåller.

Är detta något som berörs, om än så lite, under utbildningen till snickare?

Vi vet att det finns flera skolor som belyser det! I samband med att vi börjat lyfta Sila Snacket har vi också haft många intressen för samarbete från just yrkesskolor vilket är väldigt lovande. Det går inte att understryka nog vikten av att just lärare lyfter ämnet och pratar kring språk och jargong. Också ge lite boost till de många ungdomar som snart kommer ut till branschen och som behöver få höra att man inte behöver tuffa till sig eller framstå vara en person man inte är bara för att passa in.

Upplever du och/eller ni på TL Bygg att era kunder reagerar på kvinnlig personal?

Vi gör mycket nyproduktion vilket betyder att våra yrkesarbetare sällan är i kontakt med kunden. Men vi vet om att det lätt skapas ett utanförskap bland många kvinnor i branschen eftersom det är normbrytande att vara yrkesarbetare som kvinna. De får höra kommentarer som ingen annan får och grupper anpassar sitt språk efter en, många får en visuell påminnelse om att en del av skämten som vanligtvis dras inte längre är lämpliga. Det är i regel en vanesak och något som fasas ut över tid, det har vi märkt internt. Men vi är fortfarande i kontakt med flera underentreprenörer och beställare som sällan interagerar med kvinnor i bygg, då blir det mer påtagligt.

Ser du någon skillnad gällande jargong och exkludering kopplad till ålder på de som beter sig så här?

Frågan besvarad i föreläsningen, se film ovan

Har du någon gång upplevt att du hittat en "allierad" på arbetsplatsen? Alltså nån annan som också ville säga ifrån tillsammans med dig? Och vad hände i så fall då?

Absolut, och då har jag ofta vetat att personen är ’allierad’ sedan tidigare eftersom denna person sagt ifrån eller satt ner foten förut. Vilket också visar på vikten av att tänka på hur jag själv agerar och när jag säger ifrån, såna saker kan starkt påverka civilkuraget bland de i min närhet.

Vad är din förståelse av vetenskapen kring hur biologiska skillnader mellan män och kvinnor (gruppnivå) styr beteende och mentala egenskaper? Blir inte det centralt för att tillsammans med genus förstå hur män eller kvinnor fungerar?

Det är absolut centralt. För mig är det viktigt att se det biologiska och det sociala som två parallella spår som är i konstant konflikt och påverkan med varandra. Det biologiska kan ha inverkan på det sociala och vice versa. Som genusvetare bortser man inte nödvändigtvis från det biologiska men sätter alltmer fokus på det sociala och framför allt börjar ställa frågan: varför. Genom att ifrågasätta tar man inte heller tidigare självklarheter för givet och börjar komma in på spår av normkritik.

Hur rekommenderar du att vi börjar prata om detta på våra arbetsplatser? Dvs utan att det blir förlöjligat? Är ju ibland lätt att det blir något i stil med att "cheferna" säger men vi tycker inte att vi har ett problem med detta här hos oss.

Svarat på i föreläsning, se film ovan

Bara en kommentar: Inspirerande för oss som anordnar utbildning inom branscher där det kanske skulle kunna finnas liknande problem! Ett konkret sätt att snacka med studerande t ex innan de ska ut på praktikperioder. Viktigt jobb ni gör!

Tack!

Varför ska vi jobba med de här frågorna?

För att vi tror på att alla människors lika värde och vi vill bidra till en bättre utbildning och arbetsklimat där alla får sin röst hörd.arbeta för att nå dit?

Det betyder att vi i allt vårt dagliga arbete skapar en medvetenhet om de här frågorna genom att lyfta frågor som: Vad är jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering? Hur jobbar vi med det idag? Vilken är vår önskade målbild? Hur kan vi arbeta för att nå dit?

Vad är icke-diskriminering?

Icke-diskriminering handlar om att alla ska vara inkluderade i samhället och arbetslivet oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och funktionshinder. Frihet från diskriminering är en mänsklig rättighet.

Vad är jämställdhet?

Jämställdhet handlar om förhållandet mellan kvinnor och män. De svenska nationella jämställdhetsmålen är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Kvinnor ska ha samma ekonomiska självständighet som män, samma makt och inflytande, de ska dela arbetet med hem och barn lika samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Den svenska arbetsmarknaden är inte jämställd. Kvinnor och män finns på arbetsmarknaden men i olika utsträckning, i olika yrken och branscher samt under olika arbetsvillkor. Ett exempel på detta är att kvinnor arbetar deltid i större ut sträckning än män, vilket får konsekvenser för både lön och pension. Skillnader syns också i nyföretagande: endast en tredjedel av Sveriges nya företag startas av kvinnor. Skillnader mellan könen märks även i ungas val av utbildning. Den könssegregerade arbetsmarknaden utgör ett problem eftersom den bland annat kan leda till bristande kompetensförsörjning.

Vad är tillgänglighet?

Principen om tillgänglighet handlar om att samhället och arbetslivet ska vara tillgängligt för alla. Personer med permanenta eller tillfälliga funktionsnedsättningar ska ha möjlighet att delta i arbetslivet på lika villkor. Det är en del av de mänskliga rättigheterna. Var femte invånare i Sverige har någon form av funktionsnedsättning. I begreppet ryms mycket, från fysiska funktionsnedsättningar till intellektuella och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (till exempel ADHD). För vissa innebär funktionsnedsättningen en nedsatt arbetsförmåga, och många behöver anpassningar för att kunna delta på lika villkor i samhället och i arbetslivet. Därför är det viktigt att jobba aktivt med tillgänglighet.

Tillgänglighet har flera sidor:

Tillgänglig utbildning: Alla studerande har rätt till det stöd de behöver för att kunna fullfölja sin utbildning. Detta stöd behöver finnas i såväl skolmiljö som under lärande på arbetsplatsen.
Tillgänglig verksamhet: Sådant som påverkar hur människor mår: till exempel arbetstider, arbetsmiljö, arbetsklimat, arbetsfördelning, organisering och ledarskap, attityder och värderingar samt möjlighet till utbildning.
Tillgänglig fysisk miljö: Till exempel hur lokaler och kontorsmaterial är utformade, åtkomst till alla rum och våningsplan i en byggnad, möblering, ventilation, ljudmiljö och så vidare.
Tillgänglig information: Till exempel hur lätt det är att få information och i vilket format informationen erbjuds (text, ljud, video, lättläst svenska, olika språk, tekniska lösningar med flera).En verksamhet som inte är tillgänglig riskerar att bli exkluderande eller diskriminerande. Bristande tillgänglighet är också en grund för diskriminering enligt diskrimineringslagen.

Projektgruppens egna reflektioner om varför det är viktigt att jobba med dessa frågor

"Därför att alla människor ska kunna vara involverade vi skall vara öppna och inte känna oss särbehandlade"

”Alla är olika och det vi behöver se och acceptera. Vi tror att vi accepterar alla men det gör vi inte”

”Fördomar kan sitta som gamla strukturer i väggarna som gör att vi agerar omedvetet på dom. Det betyder inte att vi är fördomsfulla utan att vi behöver medvetandegöra oss själva och vår omgivning om att vi behöver tänka inkluderande. Det finns en plats för alla”